Att Svenska Rallyt (som numera officiellt går under namnet Rally Sweden) nyligen rullat genom de värmländska skogarna har knappast undgått någon, oavsett intressenivå. De lokala dagstidningarna har bevakat rallyt heltäckande genom extrabilagor inför evenemanget och en stor mängd artiklar som rörde både själva tävlingen, rallyt som folkfest och säkerhetsfrågor. Två artiklar, båda förstasidesstoff, fångade mitt intresse lite extra.
Dagen efter att tävlingarna avslutats, måndag 14 februari, läste jag på Nya Wermlands-Tidningens (NWT:s) förstasida samt i en artikel inne i tidningen att rallychefen, Bertil Klarin, slutar efter 25 år. Vad gör detta till en nyhet värd framsidans bästa läge?
Enligt medieforskaren Håkan Hvitfelt ökar sannolikheten för att något ska bli en nyhet, om händelsen är begriplig, viktig och relevant, något som absolut stämmer in på Klarins avgång. Hvitfelt nämner personorientering som en viktig faktor som ökar nyhetsvärdet. Här handlar det om hela rallyorganisationens kanske viktigaste person som lämnar sin post. Att chefen för rallyt slutar efter 25 år är kanske överraskande, men inte så oväntat, då han närmar sig pensionsåldern och faktiskt har hållit igång länge. Det är också en angelägen händelse eftersom han lämnar en ytterst välvårdad och betydelsefull organisation, som sprider en positiv bild av Värmland runtom i hela världen bland motorsportfolk och andra.
Det geografiska avståndet till händelsen har också betydelse, menar Hvitfelt. Och han får stöd av Henk Prakke, som menar att det finns tre faktorer som avgör om något är nyhetsmässigt, avstånd i tid, kultur och rum. Det innebär att en händelse som sker eller precis har skett, som sker i närheten och som handlar om sådant som människor lätt kan relatera till och identifiera sig med, har störst chans att bli en nyhet. Rallyarrangemanget är viktigt för Värmland och värmlänningarna ur till exempel ekonomisk synpunkt genom den ökade turismen under rallyt, och många människor påverkas också i sin vardag av arrangemanget på olika sätt. Att nyheter rör sådant som är nytt och nära, anser forskarna Shoemaker, Chang och Brendlinger, och stämmer alltså även de in i Hvitfelts och Prakkes åsikter.
Klarins avgång är något som utspelar sig under en kort tid men är en del av ett tema (rallyt). Även detta är något som ökar nyhetsvärdet, anser Hvitfelt, och menar med det att en jordbävning har betydligt större nyhetsvärde än en långsamtgående svältkatastrof. Sannolikheten för att en nyhet ska placeras på förstasidan som huvudartikel är också stor om det handlar om elitpersoner, något som får sägas stämmer in på Klarin, vilket därmed kan vara en förklaring till varför rallychefens avgång toppade NWT:s förstasida.
Titta vem som kör!
På söndagen, rallyts sista tävlingsdag, hörde jag i Sveriges Radios rapportering från rallyskogen att norske favoriten Petter Solberg åkt dit för fortkörning (!) under fredagen. På en väg med hastighetsbegränsningen 80 km/h, mellan två tävlingssträckor, uppmättes hans hastighet till 112 km/h. Körkortet rök och Solbergs kartläsare fick ta över ratten på sista sträckan. Jag såg med stor spänning fram emot att få läsa mer om det i tidningen morgonen därpå. Händelsen blev till en notis på NWT:s förstasida måndag 14 februari, och en artikel med bild på sportbilagans förstasida. I Hvitfelts kriterier för vad som blir nyheter finns även olyckor och brott med. Solbergs fortkörning fyller båda kriterierna och händelsen är i högsta grad också viktig och relevant.
Nyheter kan beröra och ha betydelse för människor på olika sätt, menar Hvitfelt, och gör skillnad på relevans (när händelsen är viktig för ett stort antal människor) och vikt (när händelsen har betydelse för mediets publik). För medierna gäller det att fundera över vad publiken vill ha och att hitta en balans mellan viktiga (ofta negativa) nyheter och positiva lätta nyheter. Sensationer med kändisar (personorientering) inblandade är sådant som har högt nyhetsvärde menar Hvitfelt, och således är det inte konstigt att Solbergs fortkörning får stort utrymme. Bilder och avvikelser är annat som har betydelse för nyhetsvärderingen, något som även det bekräftas i det här fallet. Här täcktes halva sportbilagans förstasida av en bild på Solbergs kartläsare, som glad i hågen fick köra sista sträckan i rallyt.
Jag anser att man hade kunnat fundera en gång extra över värderingen av en sådan här händelse. När Solberg fastnade i polisens fartkontroll berättade visserligen NWT om vad som hänt och om påföljden, men med fokus på konsekvenserna det fick för Solbergs fortsatta deltagande i rallyt. Om en annan person av vikt, säg en lokalpolitiker, hade kört över 30 km/h för fort på väg hemifrån till jobbet, kan man anta att det skulle ha värderats som synnerligen negativt av medierna och fått stora svarta rubriker, när en person med stor makt och mycket ansvar bryter så grovt mot lagen och utsätter andra för fara. Visst finns det nyhetsvärde i Petter Solbergs fortkörning, men jag fick en dålig känsla när det mer eller mindre slogs upp som något positivt. Fortkörning är fortkörning oavsett om det är en rallyförare eller någon annan bakom ratten och rallyförarnas roll som förebilder får inte underskattas.
Rally Sweden vanns av finländaren Mikko Hirvonen som körde fortast men inte för fort, och tog sin andra raka seger. Medierallyts segrare blev dock en avgående chef, en skrälltvåa och en fartdåre.
Nyheter kan beröra och ha betydelse för människor på olika sätt, menar Hvitfelt, och gör skillnad på relevans (när händelsen är viktig för ett stort antal människor) och vikt (när händelsen har betydelse för mediets publik). För medierna gäller det att fundera över vad publiken vill ha och att hitta en balans mellan viktiga (ofta negativa) nyheter och positiva lätta nyheter. Sensationer med kändisar (personorientering) inblandade är sådant som har högt nyhetsvärde menar Hvitfelt, och således är det inte konstigt att Solbergs fortkörning får stort utrymme. Bilder och avvikelser är annat som har betydelse för nyhetsvärderingen, något som även det bekräftas i det här fallet. Här täcktes halva sportbilagans förstasida av en bild på Solbergs kartläsare, som glad i hågen fick köra sista sträckan i rallyt.
Jag anser att man hade kunnat fundera en gång extra över värderingen av en sådan här händelse. När Solberg fastnade i polisens fartkontroll berättade visserligen NWT om vad som hänt och om påföljden, men med fokus på konsekvenserna det fick för Solbergs fortsatta deltagande i rallyt. Om en annan person av vikt, säg en lokalpolitiker, hade kört över 30 km/h för fort på väg hemifrån till jobbet, kan man anta att det skulle ha värderats som synnerligen negativt av medierna och fått stora svarta rubriker, när en person med stor makt och mycket ansvar bryter så grovt mot lagen och utsätter andra för fara. Visst finns det nyhetsvärde i Petter Solbergs fortkörning, men jag fick en dålig känsla när det mer eller mindre slogs upp som något positivt. Fortkörning är fortkörning oavsett om det är en rallyförare eller någon annan bakom ratten och rallyförarnas roll som förebilder får inte underskattas.
Rally Sweden vanns av finländaren Mikko Hirvonen som körde fortast men inte för fort, och tog sin andra raka seger. Medierallyts segrare blev dock en avgående chef, en skrälltvåa och en fartdåre.
Källor:
Hvitfelt, H. (1989) Nyheterna och Verkligheten. Göteborg: Göteborgs universitet.
Johansson, B. (2004) Journalistikens nyhetsvärderingar I: L.Nord & J.Strömbäck (red.),Medierna och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
